Svenska spelare har svårt att skilja mellan licensierade och olicensierade casinon. Statistik visar dock att licensiering inte är en faktor som många tar hänsyn till när de väljer var de ska spela.
Precis som i de flesta länder i Europa och världen har onlinespel i Sverige blivit en stor del av underhållningsindustrin under det senaste decenniet. Branschen omsätter omkring 78,6 miljarder dollar per år globalt och är därmed både mycket lönsam och extremt konkurrensutsatt. Detta har gjort det svårt för länder att hålla olicensierade aktörer borta, och en ny studie tyder på att även Sverige kämpar med detta problem.
Olicensierade casinon i Sverige
Den svenska spelmyndigheten Spelinspektionen utfärdar licenser till operatörer som vill erbjuda speltjänster online. Licensen säkerställer att företagen följer strikta krav på spelarskydd, rättvist spel och ansvarsfullt spelande. I gengäld bidrar operatörerna med betydande skatteintäkter.
Under flera år har casinon utan svensk licens verkat i en rättslig gråzon. Så länge de inte aktivt marknadsför sig mot svenska spelare är de inte olagliga att använda. Det gör att svenska spelare riskerar att hamna på sidor utan tillsyn, där spelet kan vara orättvist eller kundskyddet svagt. Många spelare vet helt enkelt inte skillnaden mellan ett licensierat och ett olicensierat casino.
Resultat från undersökningen
En undersökning som Enkätfabriken publicerade i april omfattade 1 644 deltagare, varav 53 % var män och 47 % kvinnor. Av dessa hade 1 164 personer spelat under de senaste tolv månaderna.
Resultatet visade att 72 % av dem som spelar online i Sverige inte kunde skilja mellan licensierade och olicensierade operatörer. När forskarna fördjupade analysen framkom att licensstatus inte heller var en stor faktor när spelarna valde casino. Endast 42 % såg licensen som en viktig aspekt, även om det var en ökning från 28 % i en tidigare mätning.
När deltagarna fick frågan om de ansåg att det gav några fördelar att spela hos en licensierad aktör blev resultatet blandat. Endast 6 % tyckte att det saknade betydelse, medan 47 % svarade att de inte visste, och lika många – 47 % – sade att de såg fördelar. De vanligaste orsakerna till att undvika olicensierade casinon var skydd av personuppgifter, säkra betalningar och oro för spelrelaterade problem. Bland de spelare som trots allt spelade hos olicensierade casinon gjorde omkring 8 % det för att undvika skatt på vinster.
Det fanns också tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper. Bland personer över 65 år tyckte 52 % att en licens var viktig, medan endast 27 % i åldersgruppen 18–19 år ansåg detsamma.
Sveriges kanaliseringsmål
Sverige arbetar aktivt för att förbättra sin kanaliseringsgrad – det vill säga andelen spelare som väljer licensierade plattformar. Målet är att minst 90 % av spelandet ska ske hos licensierade bolag. Enligt prognoser från hästspelsbolaget ATG ligger dock den aktuella nivån mellan 69 % och 82 %.
I en egen undersökning fann Spelinspektionen två huvudskäl till att målet ännu inte nåtts. Dels finns en bristande allmän kännedom om vad som skiljer licensierade från olicensierade aktörer. Dels utnyttjar vissa företag ett kryphål: genom att ha information på engelska och erbjuda betalning i euro anses de inte rikta sig till svenska kunder och bryter därmed inte mot svensk lag.
Förslag till ändringar i spellagen
I slutet av september publicerade regeringen en promemoria med förslag för att åtgärda problemet. Den innebär en ändring av spellagen – Spellagen (2018:1138). Förslaget, framtaget av Marcus Isgren vid Finansdepartementet, handlar om att byta ut det så kallade ”direktörskriteriet” mot ett nytt ”deltagarkriterium”.
Reaktioner och framtidsutsikter
Gustaf Hoffstedt, vd för BOS (Branschföreningen för Onlinespel), har länge förespråkat tydligare regler på den svenska spelmarknaden. Han anser att lagförslaget går i rätt riktning, men att lösningen också handlar om att göra den licensierade marknaden mer attraktiv för konsumenter. Enligt Hoffstedt kan utländska operatörer locka spelare med fler bonusar, större spelutbud och snabbare uttag. Han jämför situationen med Systembolaget – ett statligt monopol som fungerar för fysiska produkter, men som är svårare att tillämpa i en digital miljö där allt sker via mobil eller dator.
De föreslagna ändringarna är planerade att träda i kraft i januari 2027. Fram till dess förväntas ytterligare diskussioner och justeringar. Sverige behöver under tiden analysera hur andra europeiska länder hanterar samma problem, och investera mer i utbildning, tydlig märkning och informationskampanjer för att öka medvetenheten och därmed kanaliseringsgraden.
