En statlig svensk utredning föreslår att utöka tillämpningsområdet för spellagen för att kriminalisera passiv acceptans av svenska konsumenter från olicensierade speloperatörer. Förslaget syftar till att täppa till det nuvarande regelverkets luckor och skapa en tydligare gräns mellan lagligt och olagligt spelande. Det betraktas som ett avgörande steg mot en mer rättvis och kontrollerad svensk spelmarknad.
Utredningens kärna
I utredningen, som överlämnades till Finansdepartementet den 23 september, föreslås det att det nuvarande riktmärkeskravet (“riktad mot Sverige”) tas bort ur spellagen och ersätts med ett deltagandekriterium.
Detta innebär att lagen inte längre skulle utgå från om spel erbjuds ”med sikte på” den svenska marknaden, utan från om personer som befinner sig i Sverige faktiskt kan delta i speltjänsterna. BOS, Branschföreningen för Onlinespel, har välkomnat förslaget och framhåller att det skulle göra det olagligt för olicensierade bolag att passivt acceptera svenska spelare utan att aktivt vidta åtgärder för att avvisa dem.
Nuvarande lag och dess luckor
Enligt dagens lagstiftning kan olicensierade spelbolag juridiskt acceptera svenska kunders spelande så länge de undviker att använda svenska språket eller den svenska valutan i sina erbjudanden. Detta har skapat ett betydande kryphål som gör det möjligt för spelbolag utan licens att ändå få intäkter från svenska spelare.
Förslaget syftar till att stänga denna lucka genom att kriminalisera själva deltagandet – även i de fall företaget inte aktivt marknadsför sig mot Sverige men ändå tar emot svenska kunder.
BOS:s syn och förväntningar
Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare för BOS, hade följande att säga:
”Detta är ett viktigt bidrag till möjligheten att stärka den svenska spellicensmarknaden, som nu föreslås kriminalisera nästan all olicensierad spelverksamhet i Sverige. Jag förutser att regeringen inom kort lägger fram en proposition till riksdagen i linje med utredningens förslag. Bra jobbat av utredaren – nu hoppas vi på lika bra arbete från regeringen och riksdagen för att gå vidare med lagstiftning i frågan. Olicensierat spel i Sverige måste rökas ut.”
Föreslagna svenska betalningsrestriktioner
Utredningen föreslår även att den administrativa främjandeförbudet i spellagen utvidgas till att inkludera betalningslösningar och finansiella tjänster för spelbolag. En presumtionsregel ska införas som innebär att betalningsförmedlare måste utgå från att svenska invånare spelar från Sverige om inte motsatsen kan styrkas.
Marcus Isgrens utredning framhåller att tillämpningen bör avgöras av ”om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelet” snarare än om spelen på nätet uttryckligen riktas mot den svenska marknaden.
Praktiska konsekvenser för bolagen
Om förslaget går igenom måste nätspelbolag vidta lämpliga och effektiva åtgärder för att hindra spelare i Sverige från att delta. Det kan handla om tekniska spärrar, IP-blockeringar, kontroller av adress och nationell identitet, samt skärpta kundkännedomsprocesser. Företag som inte följer reglerna riskerar då både administrativa sanktioner och straffrättsligt ansvar.
Möjliga effekter på spelmarknaden
Om förändringarna genomförs kan den svenska online- och mobilspelmarknaden komma att förändras radikalt. Många olicensierade aktörer som idag arbetar i gränszonen av lagen skulle sannolikt lämna marknaden helt, eftersom de inte längre kan hoppas på att dra nytta av passiv efterfrågan från svenska spelare. Det innebär i praktiken att konkurrensen minskar för licensierade bolag.
En striktare reglering uppskattas också ha en positiv effekt på spelansvar. Med färre oreglerade alternativ tillgängliga blir det lättare för myndigheter och licensierade företag att identifiera riskspelare och erbjuda hjälp. Konsumenterna får ett mer enhetligt skydd genom att all verksamhet följer svenska regler för insättningsgränser, självavstängning och obligatoriska varningar om spelrisken.
BOS har särskilt lyft fram att detta är ett steg mot att uppnå regeringens målsättning att 80–90 procent av allt spelande sker inom den licensierade sektorn. Den nuvarande nivån ligger enligt branschens uppskattningar betydligt lägre, främst på grund av att kryphål i lagen har skapat en gråzon.
Historik och kampanjarbete
BOS har sedan omregleringen av den svenska spelmarknaden i januari 2019 argumenterat för just denna typ av förtydligande. Föreningen, som samlar licensierade bolag, menar att den nuvarande situationen skapar osund konkurrens och hotar laglydiga aktörers marknadsposition. Dessutom pekar man på att olicensierade bolag ofta erbjuder högre bonusar och mindre ansvarstagande när det gäller spelproblem, vilket underminerar konsumentskyddet.
Konsumentskydd och mål med lagändringen
Regeringens mål är att mer effektivt stänga ute olicensierat spel, stärka licenssystemet och öka förtroendet för den reglerade marknaden. Förslaget om kriminalisering ses som en central del i att minska riskerna för spelmissbruk och finansiellt utnyttjande av spelare.
Utredningen kombinerar två huvudsakliga komponenter:
- Kriminalisering av passiv acceptans: Alla faktiska spel från Sverige utan licens blir olagliga, oavsett språk eller valuta.
- Utökade betalningsrestriktioner: Försvåra transaktioner till och från olicensierade operatörer genom att involvera banker och betalningsförmedlare.
Tidsplan
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, under förutsättning att riksdagen godkänner dem. Fram till dess planeras övergångsregler och informationskampanjer för både licensierade aktörer och betalningsförmedlare.
BOS och andra branschrepresentanter förväntar sig att processen i riksdagen ska löpa snabbt, med hänsyn till att förslaget stöds av flera tunga aktörer och är i linje med regeringens uttalade ambitioner för spelmarknaden.
